torsdag 18 juni 2009

Cinque Terre - Dagbok

Dag 1 och 2

Kl 21:30 åkte vi till Köpenhamn/Kastrup med tåg. En väldigt intressant färd må jag säga. Till en början var resan rätt lugn om något lättroade. När vi anlände till Malmö bytte vi tåg som skulle färda oss vidare till Kastrup. På tåget fick vi kort och gott sällskap av sex högljudda och smått berusade spanjorer och en finsk bög. Härlig blandning. Den finska var dock intressant. Han berättade att han var bög, vilket egentligen inte behövdes sägas då det syntes rätt väl på hans kroppspråk. Han pratade och pratade och pratade, hörde knappt hälften av vad han sa. Som tur var gick resan rätt fort till Kastrup. Dit anlände vi vid ett-tiden på natten. En lugn natt väntade oss med stenhårda bänkar. Vi fick även här sällskap av en social kock från Göteborg. Han berättade att han skulle jobba i Norge för att sedan resa ut i vida världen. Ett klokt val enligt mig. Vi tröttnade tillslut på de hårda bänkarna och hittade istället två övergivna rullstolar som vi tog beslag på. Det kändes väldigt bra att få sitta på något mjukt när vi hade träsmak i rumpan. De sista timmarna gick rätt fort och äntligen var klockan sex och vi kunde checka in. När vi hade checkat in åt vi lite frukost, bestående av två mackor, apelsinjuice och kaffe. Denna "lyxfrukost" gick på ca 250 kronor. Det var det inte värt men lite mat i magen fick vi iaf. Väl på flygplanet somnade vi efter några minuter. Vi vaknade av att det väsnades men vi kom på att planet skulle just lyfta. Vi var så himla trötta så vi somnade igen och det resulterade till att resan gick väldigt fort. Vi var framme i Pisa kl 10 på morgonen och till Riomaggiore anlände vi vid tvåtiden. Med en gigantisk resväska (som vi fått släpa upp och ner), en 30-liters ryggsäck, 10-liters ryggsäck samt mammas älskade "Cat"-väska. Mamma ville lämna kvar väskan och köpa en ny lättare väska där. Mamma ändrade sig så väskan fick följa med hem igen med den ska genast säljas!

Nästan alla kommer hit som backpackers. Det skulle varit lättare om vi också hade gjort det då vi hade sluppit att släpa på så mycket packning uppför det branta backarna som Riomaggiore hade att erbjuda.

Min första spontana tanke om Cinque Terre var att det är ett litet paradis och hit vill jag åka igen men då som backpacker.
Efter att ha varit vakna i sammanlagt 36 timmar så var det dags att sova denna dag.

Inga kommentarer: